Besatt av Fröding och förgätmigej

Som barn läste hon svensk poesi och drömde om röda ­stugor och smultron. Nu för tiden drömmer komikern Nour El-Refai om den ­perfekta kärleksromanen.

Den dominerande pjäsen i vardagsrummet är ett stort vitt whiskyskåp. På båda sidor om skåpet sitter stringhyllor. Som vanligt leker jag med tanken att bokryggarna avslöjar något väsentligt om ägaren. Med livet som insats. Allt om kärlek. Den store anonyme. Så jävla normal …

Vad är det här?

– Åh, den älskade jag!

Nour El-Refai plockar fram Kärlek, vin och sång, en dikt-antologi med Hjalmar Gullberg, Evert Taube och Gustaf Fröding.

Jag var väldigt upptagen av allt som jag såg som svenskt.

– Jag var väldigt upptagen av allt som jag såg som svenskt och kunde inte få nog av röda stugor, långa sommarnätter, nyckelpigor och smultron. Det var lite tabu på Norra Fäladen, där jag växte upp. Att ett gettobarn var besatt av förgätmigej och Fröding …

Fröding?

– Ja, jag läste mycket poesi och han var en favorit. Välskrivet och snuskigt, det kunde liksom inte bli bättre.

Vilken är den första bok du minns?

– Lilla hönan Pia! Det var en tunn Pixibok om en höna som har svårt att kommunicera med de andra djuren. Det var den första boken som bara var min och som jag inte behövde dela med mina brorsor.

I andra eller tredje klass läste Nour, precis som klasskompisarna, Kitty-böckerna.

– Jag försökte verkligen att gilla dem, men det gick inte. Kitty var så jävla tråkig. Helt personlighetslös. Däremot var jag helt såld på en bokserie med spökhistorier som hette Goosebumps.

Nour El-Refai beskriver sitt tonårsjag som en »pretentiös skolkare« som älskade att hänga på biblioteket och som läste allt från Per Nilssons Hjärtans fröjd till Dantes Den gudomliga komedin.

Vilket är det viktigaste boktips du fått?

Jag grät jättemycket när jag läste Maken. Herregud, det här är ju jag, tänkte jag.

– Maken av Gun-Britt Sundström. Det var en tant som sa »läs den«, utan att motivera varför. Jag var sjutton eller arton och tyckte att romanen var helt briljant. Jag grät jättemycket. »Herregud, det här är ju jag«, tänkte jag.

Maken ligger på Nour El-Refais topp tre genom tiderna. De andra två böckerna är Garp och hans värld av John Irving och den prosalyriska Kom av Mara Lee.

Vilket är det sämsta boktips du fått?

– Jag var jättekär i en tjej som jag tyckte var väldigt smart. Om hon tipsat om baksidestexterna på mjölkpaketen
så hade jag med glädje läst dem. Hon gav mig en bok som hon sa var den finaste hon läst. Jag blev helt ställd. Den var så dålig!

Vilken var det?

– Nu vill jag sjunga dig milda sånger av Linda Olsson. Upplägget lovade så mycket, men allt kändes bara billigt och banalt. Men jag kunde inte säga det till henne utan ljög och sa att visst, den var fin.

Foto Johanna Frenkel
Publicerad i Vi Läser 3/2012