Det var inte bara i valrörelsen som skolan var ett hett ämne. Det präglar även bokutgivningen.
De som tycker att det varit tillräckligt med negativa nyheter från skolans värld gör klokt i att sluta läsa här. För Malin Hedins Inte gå under är ingen solskenshistoria. Romanens huvudperson Mirjam ser fram emot sin första lärartjänst på ett friskolegymnasium i en mindre svensk stad. Men hennes entusiasm slocknar när hon ställs inför skolans krassa verklighet – den höga personalomsättningen och ledningens otaliga försummelser. Men så möter hon Azad, en av skolans mer struliga elever. Hon gör allt i sin makt för att hjälpa honom – men hur många regler kan en lärare egentligen bryta mot för att en utsatt elev inte ska gå under?
Malin Hedin är till vardags lärare i Västerås, ett yrke hon delar med debutanten Daniel Blixt.
I sin första diktsamling Utvecklingssamtal skildrar han klassrummets verklighet och de existentiella frågor som lärarna brottas med i sin yrkesroll. Som titeln antyder utgår han från skolans utvecklingssamtal, men det handlar också om »ett inre, autentiskt utvecklingssamtal«.
Även den före detta folkhögskoleläraren Per Odensten –som ända sedan debuten Gheel dras med ryktet »författare för finsmakare« – är aktuell med en ny roman. Människoätarens skugga har ingen lärare i huvudrollen. Dock en före detta analfabet, väktaren Leon och hans fånge, socialisten Gramsci.
En roman som skär rätt in i den svenska lärardebatten. Det handlar om engagemang och besvikelse. Om »den moderna skolans brister i en tid när ingen längre vet vem som ska ta ansvar«.
Gymnasielärare som i sin debutdiktsamling skildrar skolans vardag och lärarens inre slitningar. Förtvivlan och vrede blandas med ömhet och hoppfullhet.
En av våra mest intressanta författare är pensionerad lärare. Hans nya roman är ett kammarspel om en väktare och hans kände fånge – Antonio Gramsci.