Du har skrivit en biografi om Tomas Tranströmer. Vad är det som gör honom så populär?
– Jag måste börja med att invända mot ordet biografi … det är alltid vanskligt att skriva en biografi över en levande person. Så låt oss kalla det ett porträtt. Den som gör ett porträtt tillfogar ju alltid lite av sig själv, inte sant? Tranströmer är ju numera oförmögen att tala men har sitt intellekt helt intakt. Kontakterna har skett via kroppsspråk och genom hans hustru. I övrigt har jag känt honom länge.
För att nu svara på frågan – det är svårt att förklara konstnärlig storhet och orsaker till en författares genomslag, men man kan peka på två ting: det första är att han visserligen skriver modernt men det är inga konstigheter, han är inte ”svår”, även ovana lyrikläsare förstår honom. Det andra är hans djupa förankring i svensk natur.
Både här och utomlands är han en evig kandidat till nobelpriset. Hur förklarar du det?
– Det kan synas egendomligt, i synnerhet som man beaktar att hela hans lyriska produktion ryms i en liten pocket. Men uppenbarligen går hans bildspråk hem överallt, av de svenska författarna är det väl bara Selma Lagerlöf och Astrid Lindgren som översatts till fler språk. Och han har fått en gata uppkallad efter sig i Shanghai. Rytmen går nog förlorad i översättningarna, men tydligen räcker bildspråket. Och blåsippan ger förstås en utländsk läsare helt andra associationer än en svensk, den kanske till och med låter exotisk, ungefär som vi uppfattar säg lotusblomman.
Nina Solomin
I nya numret av Vi Läser berättar sex författare vad Tomas Tranströmers poesi betytt för dem. Dessutom guidar Staffan Bergsten till Tranströmers litterära universum.
Staffan Bergstens biografi heter Tomas Tranströmer: ett diktarporträtt (Bonniers).
