Det var upplagt för en eländesskildring. Men vår utsände återvänder med en berättelse om nytänkande boksamlare, spirande kärlek och åtråvärda rariteter. Välkommen till antikvariaten som tänker nytt.
Frågan är om han över huvud taget hade skaffat en lokal, om det inte varit för det mycket speciella erbjudande som Patrik Andersson fick av en trogen kund. Frågan är om han ens haft familj.
För bara några år sedan skötte Patrik Andersson allt sitt arbete över internet. Han var med i Svenska antikvariatsföreningen, och hade gott renommé efter många år som anställd på välkända butiker i Lund. Men hans egen samling fanns i en källarlokal. Administration och utskick sköttes från hans lägenhet, och då och då tog han cykeln till vissa trogna kunder i Lund för att låta dem se åtråvärda dyrgripar, eller för att helt enkelt ta betalt.
En av de kunderna var advokaten och kulturprofilen Leif Alsheimer.
För lite drygt tre år sedan föreslog han att Patrik Andersson skulle skaffa sig en butik. Alsheimer, som bland annat redan hade sponsrat ett bokprojekt av journalisten Andreas Ekström, erbjöd sig att stå för hyran till dess att Patrik Andersson kommit igång med verksamheten och kunde stå på egna ben.
De hittade en lokal på Stora Gråbrödersgatan 13 i Lund, med klassiska Antikvariat Lengertz som granne.
– Leif Alsheimer ville bara att jag skulle göra som jag brukar. Han ville inte alls lägga sig i själva verksamheten. Det var en imponerande hållning, säger Patrik Andersson.
Alla papper skrevs på, och Patrik Andersson började inreda den lilla lokalen i huset från 1840-talet.
En månad innan Antikvariat Patrik Andersson skulle öppna, avled plötsligt Leif Alsheimer. Hastigt och utan förvarning. Det gjorde att Patrik Anderssons första tid blev kämpigare än vad han räknat med. Men han var aldrig särskilt orolig. Han säger att antikvariatverksamheten inte är lika osäker som folk i allmänhet tror.
– Många tycker förstås att det är friskt satsat, men det är oftast folk utanför bokvärlden som reagerar och uppfattar det hela som väldigt, väldigt riskfyllt, säger han.
Vad driver en relativt ung bok-älskare att ge sig in i en bransch som länge betraktats som döende?
patrik anderssons dyrgrip är William Faulkners The Reivers, dedikerad, för 100 000 kr.
Patrik Andersson blir tyst. Funderar. Sedan plockar han ner Tomas Tranströmers diktsamling Hemligheter på vägen från hyllan. Hans exemplar har en dedikation:
»Till en bidevindsseglare från en gammal utombordsmotor«.
– Det är en fantastisk formulering. Man borde göra en antologi över Tranströmers dedikationspoesi.
Såväl antikvariatsägare som samlare har alltid betraktats som ingrodda, otidsenliga kufar. Åtminstone sedan 1660-talet då författaren John Earle drev med dem i boken Micro-Cosmographie, där författaren hävdade att de älskar allt som är trasigt och maskätet lika mycket som holländarna älskar ost.
Men faktum är att många antikvariat förvånansvärt snabbt anpassade sig till den digitala utvecklingen. Redan på 1990-talet var en stor mängd amerikanska antikvariat uppkopplade till Amazon, och i slutet av samma decennium nådde utvecklingen Sverige på allvar.
Sigbjörn Ryö, som driver Ryö antikvariat på Kungsholmen i Stockholm, hade en bekant som »höll på lite grann med IT«, och som övertygade honom att skaffa en hemsida.
– Sedan rasade det in en massa beställningar!
1999 lanserade han och en dansk kollega sajten Antikvariat.net, där de och fem andra antikvariat lagt upp sina samlingar.
Men under 2000-talet började Internet utmålas som ett hot. Fler och fler antikvariat flyttade ut ur stadskärnorna eller slog igen.
– Vi säljer böcker på ett annat sätt i dag, säger Sigbjörn Ryö fort.
– Med bara butik och kataloger nådde man en begränsad kundkrets, och det enda sättet att möta nya kunder var på bokmässor. I dag är butiken öppen dygnet runt och når ut över hela världen. Nyligen sålde jag Kierkegaards samlade verk – på danska i frakturstil – till en privatperson i Seoul.
Många av antikvariaten som försvann drevs av ägare som inte ville eller orkade ta steget ut i den digitala världen, men för de som finns kvar är framtiden inte nödvändigtvis mörk. De yngre antikvariatsägarna har ofta en fördel i att de är mer uppkopplade och trendkänsliga, och de dras sällan med urgamla lager där majoriteten av böckerna samlats ihop för decennier sedan. Dessutom finns det ytterligare en viktig faktor: De är medvetna om vad som säljer.
Antikvariat.net är fortfarande den ledande sajten bland de seriösa antikvariaten i Skandinavien. På uppstickaren Bokbörsen får även privatpersoner sälja böcker, vilket gör att den i branschen betraktas som böckernas svar på Blocket (de riktiga antikvariaten anklagar ofta sajten för prisdumpning).
Många gamla verk är i stort sett som inscannade handskrifter, konstaterar Harald Hultqvist.
Sigbjörn Ryö, som även arbetar med Svenska antikvariatföreningen, berättar att antalet medlemmar ökat med ett tiotal under de senaste fem åren. Fler står på tur. För tvärt emot vad många tror så ökar antalet antikvariat i Sverige.
Inredningen på Patrik Anderssons antikvariat är klassisk, och för tankarna till en 40- eller 50-talsfilm. Men skenet bedrar. För det här är en i allra högsta grad nutidsanpassad verksamhet.
– På 1990-talet fanns de medelålders männen som rotade i timmar. I dag stannar de allra flesta bara mellan fem och tio minuter, och håller sig till ett visst avgränsat ämne. Då måste man ha ordning och reda. Det duger inte att säga att de kan komma tillbaka om en vecka när man hunnit gå igenom alla kassarna, säger Patrik Andersson.
Det finns ett par gamla vitmålade galler för fönstren som först bara var i vägen, men som sedan visade sig bli utmärkta för skyltningen. I dag står en spännande blandning böcker utplacerade på små hållare över gallren (som förstås också har en skyddande funktion).
– Det enda problemet är att folk automatiskt tror att böckerna som står där är väldigt dyra, bara för att det ser snyggt ut. Jag brukar vara noga med att placera dit sådana med rimliga priser, för att det inte ska verka avskräckande, säger Patrik Andersson.
Han lider av ett – i branschen något udda – problem. Kunder har faktiskt klagat över att hans välordnade antikvariat är för snyggt och välstädat.
Det verkar hur som helst inte bekomma dagens första besökare som anländer strax efter att Patrik Andersson öppnat dörren till gatan. En man i 40-årsåldern går runt befriande planlöst, så alla lider uppenbarligen inte av tidsbrist.
Den här morgonen har Patrik Andersson sålt en barnkalender till Lasse Åbergs Disneymuseum. Det var han själv som kontaktade museet, anledningen var ett tidigt Musse Pigg-tryck från 1930-talet som han anade skulle kunna vara av intresse.
– Många lägger bara ut böckerna i affären och på nätet, och väntar. Jag försöker nå folk genom offerter och kataloger, säger han.
Då gäller det också att kunna erbjuda unika verk och utgåvor. Det finns gott om sådana i hans lokal.
Centrala aspudden en halv trappa ned från gatuplan och utan skyltfönster. I korridoren som leder till den inre lokalen står långa bokhyllor fyllda med böcker. Harald Hultqvist är två år yngre än Patrik Andersson och har drivit sitt eget antikvariat, Haralds Hylla, i ett par år.
Inredningsmässigt skiljer sig deras stilar från varandra. Där Patrik Anderssons antikvariat skrämt kunder genom sin ordning påminner Harald Hultqvists butik snarare om den klassiska bilden av antikvariatet; med kassar och sprängfyllda hyllor som bildar egna rum i rummet, och prång där man kan rota runt utan att känna sig iakttagen.
– Kunderna gillar det. Men själv tycker jag att det är jobbigt, så det börjar bli dags att göra någonting åt det hela, säger Harald Hultqvist.
Stök kontra ordning är uppenbarligen en hårfin balans i branschen.
Oavsett prydlighetsgrad: Patrik Andersson och Harald Hultqvist har en hel del gemensamt. Dels känner de varandra (Sveriges antikvariatsscen är inte gigantisk), men också för att deras butiker i viss mån påminner om exempelvis de jeansbutiker (om jämförelsen tillåts), som säljer kvalitetsdenim. Sortimenten är inte ihopsatta av en slump, utan genom noggranna avvägningar. De drogs till branschen av kärlek till böcker, böcker i fysisk form, och de verkar aldrig ha sett några andra alternativ till sysselsättning. Till och med den litteratur som står i Harald Hultqvists rea-hyllor i korridoren är uppseendeväckande välvald.
– Dostojevskij, säger han och visar en snyggt inbunden utgåva av Idioten. Men banden är lite nötta, då går det knappt att få sålt längre. Det är smått deprimerande.
En man i pensionsåldern hälsar med en nick, innan han noggrant börjar gå igenom innehållet i hyllorna. En dam med en hund kommer in för att lämna av en papperskasse för genomgång. Hon kommer då och då förbi med bra saker, och Harald Hultqvist ställer ned kassen bredvid sitt skrivbord.
Haralds Hylla i tre olika vinklar.
Harald Hultqvist har jobbat av och till på antikvariat sedan 1993. Under ett studieuppehåll fick han jobb på Röda Rummet i Uppsala, via en flickväns pappa. Sedan arbetade han för den i branschen smått legendariska Mats Rehnström, och lärde sig hur man arbetar målinriktat mot en smalare kundkrets och mot bibliotek. Han har även modererat författarsamtal på bland annat Stadsbiblioteket.
Sådana har han även haft i sin egen lokal. Bland annat presenterade Malte Persson sin sagobok Resan till världens farligaste land här.
– Men det var givetvis inte ett enda barn här, säger Harald Hultqvist och ler snett.
Patrik Andersson sträcker sig upp mot en av bokhyllorna och tar ner en bok med plastfilm över skyddsomslaget. Det är William Faulkners The Reivers i perfekt förstaupplaga.
Patrik Andersson öppnar boken, visar dedikationen, och frågar retoriskt om vad som är så speciellt med just den här?
Hans exemplar av The Reivers är tillägnat svenskan Else Jonsson och hennes dotter Helen. Else var änka efter författaren Thorsten Jonsson som introducerat Faulkner på svenska, vilket ansågs ha bidragit till den amerikanska författarens Nobelpris.
Då hade Thorsten Jonsson nyligen avlidit, bara 40 år gammal, men i samband med festligheterna i Stockholm presenterades Faulkner för sin översättares änka, vilket resulterade i en uppmärksammad romans.
Men det räcker inte som anledning till att Patrik Anderssons antikvariat tar 100 000 kronor för boken. Just det här exemplaret har plats i alla William Faulkner-biografierna eftersom det i princip sista författaren gjorde i livet var att posta boken med dedikationen hem till Else Jonsson. Paketet ska ha kommit fram strax efter att hon hört nyheten om hans död via media.
Patrik Andersson fick tag i boken via Thorsten och Else Jonssons dotter, som hade fått en rekommendation om honom när samlingen skulle säljas.
– Den typen av böcker trodde jag aldrig att jag skulle få hantera.
Han har numera en hel del rariteter. Som Vilhelm Mobergs samlade verk, med dedikationer till svensk-amerikanskan Kristina Odelberg/Hedenblad – vars namn författaren lånade till en viss Kristina från Duvemåla, och som han ska ha haft en relation med.
– Vår ofödde son, som tog upp abortfrågan har tydligen betytt något för Kristina, för hon tog den själv till bokbindaren.
Att Patrik Andersson älskar historier om böcker går inte att ta miste på. Hans hör till de antikvariat som fortfarande ger ut kataloger. Det är små vackra, välgjorda skrifter som ofta följer specifika teman. Innehållet presenteras på engelska, och de rymmer inte bara hans dyraste
böcker: prissättningen har en rätt rejäl spännvidd. Ibland har någon sålt en raritet till honom enbart på grund av de fina katalogerna.
– De kan tänka: »Jag vill ha min fars samling presenterad på ett snyggt sätt«. Kanske gör det lite ont att göra sig av med böckerna, men på det här viset kan samlingen ändå leva kvar.
Men katalogerna riktar sig till framför allt samlare och potentiella samlare. För är det något som förändrats för antikvariaten så är det att de renodlade samlarna snarare blivit fler. Under sina år i branschen har Patrik Andersson märkt att de personer som bara vill läsa en viss roman eller författare blivit allt sällsyntare besökare. Allt fler böcker finns tillgängliga digitalt, eller så hittar de snabbt vad de söker på Bokbörsen.
Kanske kan man säga att individualismens framfart syns också här,
i Patriks antikvariat. Det hans kunder söker är det unika. Och beteendet gäller alla åldrar. Nyss sålde han en förstautgåva av Strindberg till en kvinna i yngre tjugoårsåldern.
När det gäller framtiden för antikvariaten är Harald Hultqvist precis som Patrik Andersson övertygad om att det alltmer är de unika böckerna och föremålen som kommer att stå i centrum. Som ett exempel tar han ett antal stora anteckningsböcker och block som ägdes av doktor Tryggve Rubin i början av 1900-talet, en upptäcktsresande som var med och kartlade Rhodesia (nuvarande Zimbabwe).
Harald Hultqvist är väldigt intresserad av Afrika, och i antikvariatet finns en diger samling böcker om allt från afrikansk litteraturvetenskap till afrikansk politik.
– De här buntarna kunde lätt ha slängts, för de ser ju ganska geggiga ut för någon som inte känner till värdet av dem, säger han.
Men när han öppnar och börjar bläddra syns massvis med handskrivna anteckningar och små illustrationer. Detta är de originalböcker som användes när delar av Zimbabwe först kartlades.
– I vanliga fall gillar man inte vattendroppar i böcker, men i fältanteckningar så ger det förstås extra autenticitet. Och något sådant här är förstås ovärderligt för en samlare.
Han tar ett aktuellt exempel.
– En herre frågade om böcker om skärgården. Jag hade en sjölag som tillhört en skärgårdslots och den kostade rejält, men det var inga problem för honom eftersom den var unik. Han hade det mesta annat i genren, men inte den boken. Och om någon annan hunnit före, så skulle den vara borta. Förmodligen för alltid.
För tjugo år sedan hade det kanske varit svårt att hitta en köpare till just den här sortens utgåvor, men i dagens digitala värld finns inga gränser. Däremot ser han hur intresset för hela författarskap minskat drastiskt. Gamla antikvariatsfavoriter som Jolo, Alf Henriksson och Stig Claesson är svårsålda, och till och med Gunnar Ekelöfs diktsamlingar i förstautgåvor är mindre intressanta än för bara något decennium sedan. De är lättare att få tag på i dag när det bara är att söka på Bokbörsen eller Antikvariat.net.
– Ta däremot en dedikation från Stig Dagerman. Om första utgåvan tidigare kostade 400 kronor, så kostade den bara 600 med dedikation. I dag får du förstaupplagan för 200 kronor, men dedikationen ligger uppåt 2 000 kronor. Eller 5 000, eller till och med 10 000.
Han plockar fram en liten vikt folder från Moderna museets stora Dalí-utställning på 1960-talet.
– Katalogen är en sak, den köpte folk, men det här lilla bladet var det inte många som sparade. Därför blir det unikt, och därför älskar jag programblad och vernissagekort. Folk ser dem ofta som värdelösa, eller tar dem som helt självklara. Här har vi antikvariats-ägare ingen konkurrens från den digitala världen. Unika böcker och utgåvor kommer alltid att tilltala samlare, de får nog betraktas som ohotade.
Både Harald Hultqvist och Patrik Andersson säger att kund-besöken är en viktig anledning till att de driver sina antikvariat. Genom dem får de nya infallsvinklar, noterar trender (»60-talets svenska modernister har varit i ropet ett bra tag«) och naturligtvis nya kontakter.
Fler godbitar från Haralds afrikanska avdelning.
Patrik Andersson sitter på rena Notting Hill-historien. En dag klev en norditaliensk kvinna in genom dörren till hans antikvariat. Hon var intresserad av Skandinavien, och av hennes frågor förstod han att de hade liknande litteratursmak. I dag bor de tillsammans, bara ett par hundra meter från hans butik och har en fyra månader gammal dotter ihop.
Det var inte riktigt vad Patrik Andersson hade förväntat sig när Leif Alsheimer frågade om han inte skulle ta och skaffa sig en riktig lokal.
– Men det blev ju en bra historia till slut. &
Artikeln publicerades i nummer 6/2011.
Foto: Ylva Sundgren
B. Hatt, i branschen känd för sin distinkta fingertoppskänsla.
