Gösta Ekman pratar om Malmö.
Du hade problem i skolan där va? frågar Ingemar Unge.
Det finns någon problem som jag också inte hade …
(Gösta Ekman säger: så härrrr praatade jag).
Jag tänkte heta Ökegård eller Dike. Sunne Mange tänkte i sin ungdom ta namnet Sune Sippa i sin ungdom.
Det finns en sak som gäller dig, konstaterar Unge. Du har ju som det brukar heta fler strängar på din lyra. Du tänkte bli konsertpianist eller konstnär i din ungdom …
Nja, jag undrar fortfarande jag ska bli, säger Gösta Ekman.
En gammal lärare sa. Ge fan i att skolka. Sitt på mitt rum i stället och teckna.
Jag var på väg att bli gammal, jag var nästan sexton år. Jag ska söka till konstakademien. Jag gick dit och träffade en äldre herre som sa kom tillbaka om några år. Långt senare förstod jag att det var vaktmästaren som jag träffat. Men nu har jag ju Marie-Louise …
Kan du beskriva hur det var att arbeta med Ingemar Bergman. Du var ju hans regiassistent åt honom.
Jag tror att Ingemar berättade för mig, jag var ute och sprang efter något ärende.
Fryser du? ropade han efter mig.
Nä, vill du det, svarade jag. Vilket säger något om vår relation.
Han hade en oerhörd disciplin.
Om du jämför Bergman med din pappa Hasse, hur det var att arbeta med dem.
Min far var också disciplinerad. Men den slutar nog likheterna …
